Livet innehåller väldigt mycket känslor! Våra hjärnor tar in stora mängder signaler varje sekund och gör en bedömning – finns det något hot? Och om och hur vi skall agera just nu? Så har vi fungerat sedan vi föddes och vi tänker kanske inte så mycket på det, för till viss del sker det automatiskt.

Den del i hjärnan som reglerar känslor heter amygdala. Det är samma del som också reglerar vårt stressystem. Därför finns det ett samband mellan varje utmaning vi möter och vilken känsla vi får. Tycker vi att något är roligt kan vi bli glada. Men tycker vi att något är hotfullt kan vi bli rädda eller arga.

Hur vi reagerar beror också på tidigare erfarenheter, så varje människa kommer att reagera och agera olika, även om situation som uppstått är precis samma. Alltså bär känslor på viktig information till oss, eftersom de berättar mer än om bara vad som händer just nu. Men känslorna har inte alltid rätt – vi kan missuppfatta eller feltolka en given situation.

Det finns väldigt många olika känslor. För att förstå ämnet beskriver man ett visst antal grundkänslor. En grundkänsla är medfödd och universell och uttrycks på samma sätt oavsett kultur eller uppväxt. Listan kan se lite olika ut men man brukar räkna med:

  • Intresse
  • Glädje
  • Förvåning
  • Ledsenhet
  • Rädsla
  • Skam
  • Avsky
  • Avsmak
  • Ilska

Dessa känslor finns i många varianter och nyanser och hjälper oss att både reagera, agera och uttrycka oss. Det kan också hända att en situation skapar flera olika känslor på samma gång. Till exempel lättnad och ilska om ett barn har försvunnit och sedan hittas igen.

Känslor kan också komma i flera steg. Man pratar då om den första primära känslan och sedan den sekundär känslan som består av reaktionen på den första känslan. Om du till exempel har planerat en träff med en vän och denne ringer återbud kanske du först blir besviken, en känsla som inte varar så länge. Det är en förståelig reaktion. Men om du sedan tolkar din besvikelse som en svaghet hos dig och börjar anklaga dig för att var känslig och osäker och i förlängningen att du är en dålig kompis brukar man kalla det för sekundära känslor. De kan göra att smärtan ökar och förlängs, helt i onödan.

Om du känner att du vill ha hjälp med dina känslor är du varmt välkommen att höra av dig. Genom KBT-terapi kan jag lära dig att skilja på de olika känslorna så att du kan hitta den primära känslan och agera utifrån den, och sedan släppa taget om de sekundära och ohjälpsamma känslorna och tankarna.

072 – 020 87 81
kontakt@gudrunnilssonkbt.se

Min mottagning finns i det gula runda huset på Åttkantslunden 2 i Karlstad.

Alla frågor och svar

Vanliga problem

Vanliga frågor